Vår förlovning

Tänkte berätta hur det gick till när vi förlovade oss. Det speglar väldigt mycket hur vi är som personer och hur vi är när vi är tillsammans.

Egentligen börjde vi skämta om det väldigt tidigt in i förhållandet, men då mest för att testa gränser och se vad vi ville ha ut av förhållandet.

När vi varit tillsammans i ca. en månad åkte A iväg på en resa som skulle vara i tre månader. Jättekul. När man är nykär och bara vill ha mäniskan nära sig så åker hon iväg?!

Det var jobbigt och tufft, jag saknade henne varje dag och tänkte på henne hela tiden. Speciellt tufft blev det efter varje gång hon ringde, som var ungefär en gång i veckan. Det fanns ingen möjlighet att prata oftare.

Hade jag inte varit så säker på vad jag kände innan hon åkte hade jag aldrig tyckt det var värt att vänta. Men jag kunde inte tänka mig att vara utan henne, har aldrig trivds så mycket i någons sällskap som hennes. Vi var för bra för varann för att slänga bort det.

När hon kom hem flyttade vi ihop, vårat förhållande hade hoppat fler steg på tre månader än vad som är "normalt" eftersom vi var tvungna att ta upp saker i förskott så att säga när hon var borta.

Skämten om förlovning började hagla och att hon "på skoj" friade till mig en dag gjorde mig lite sur. För att jag tycker en sådan sak är viktigt och stort. Men det kanske också var ett test? Vad vet jag.

En solig dag i juli tog vi en promenad, vi stannade till i en lekpark och tog några bilder. I skogsdungen som leder till parken tar jag hennes hand och frågar om hon vill gifta sig med mig en dag. Väldigt spontant, jag hade planerat något helt annat men ögonblicket kändes rätt. Hon svarar utan ens en sekunds betänketid ja. Så from. den dagen var vi förlovade. Någon dag efteråt går vi tillsammans och tittar på ringar, hittar ett par vi båda tycker om och beställer dom. Skriver in det datumet vi lovade varann att vara tillsammans för evigt plus en mening från en väldigt töntig låt som blev vår för ett tag sen. Halva i min, halva i hennes. Tjejen i affären tycker vi var lite märkliga när vi bara snörde på ringarna i affären, men vi var ju faktiskt redan förlovade sedan två veckor tillbaks, ringen är bara en symbol. För mig i alla fall. Kommande helg går vi ut och äter en riktigt god middag och firar.

Så gick det till, kanske inte romantiskt i andras ögon men för oss var det perfekt!

Vi är inte så att vi tänkt gifta oss inom ett år, förlovningen känns mer som ett löfte om att vi båda är på samma väg och en dag kommer ett bröllop att ske. Vi har satt ett preliminärt datum, men det är längre bort än ett år :)

/ Y