tisdag 19 januari 2010

Rätt vanilj ändå

En kompis var på BDSM-fest i helgen och hon berättade lite för mig efteråt. Det låter helmysigt faktiskt. Däremot tror jag inte jag är så mycket för bdsm som jag tänkte för några år sen. Jag älskar att bli fastbunden, strypt lite lätt eller dominerad men nog ändå på en rätt vanlij-nivå. Som för någon dag sen när vi hade duschat och jag la mig på naken på sängen och inväntade Y. Vi hånglade lite och sen ställde hon sig på alla fyra och tryckte ner sin fitta över mitt ansikte. Jag slickade henne, stundtals var det svårt att andas men det var så hett. Men här går nog min gräns, blir det mer rollspel, olika kläder etc så har jag nog svårt att ta rollen på allvar. 

Vad tycker ni?

/A

3 kommentarer:

  1. ja...jag är ganska domenant som person...tar gärna ledarrollen i div situvasioner... i det värkliga livet... men även då det kommer till sex...så då det erbjuds att jag får vara den "svagare" partnern...den utsatta så ger jag villigt...men även tar emot...men även här som hos er så räcker det med en vanilj variant...det är bojor, piskor, kläder ibland... men jag ser mer och mer att det säljs och efterfrågas på homepartyn... så det blir större och större...tror att 2010 kommer att handla ännumer om kvinnans fria sexuallitet...

    SvaraRadera
  2. Bdsm har aldrig riktigt varit min grej, ja förutom någon enstaka gång då man har bundit fast sin flickvän i sängen då ;) men rollspel kan vara jävligt kul :)

    SvaraRadera
  3. såg precis din blogg för första gången och fan vilka blandade känslor jag får... avundsjuka, beundran, åtrå, kåthet, längtan efter något jag aldrig egentligen borde drömma om att få. kvinnlig homosexualitet är nog det vackraste jag har sett. så erotiskt och rebelliskt och samtidigt så rent och underbart, känns som den ultimata formen av kärlek.
    jag är bisexuell kille men önskar verkligen att jag var lebb/bi tjej, det verkar så underbart att vara 2 tjejer när du berättar om det!

    hoppas du läser detta :))

    chocolle@hotmail.com hade vart kul med en kommentar...

    SvaraRadera