fredag 29 januari 2010

Dom andra

På ett seminarium i skolan för några dagar sen diskuterades homosexuellas hälsa/ohälsa samt heteronormativitet. Min lärare kläcker ur sig "Om min son berättar att han är homosexuell har jag som mamma rätt att känna sorg." När jag ifrågasatte detta svarade hon "Som förälder har man olika drömmar för sina barn och när det inte blir så sörjer man. Man har kanske föreställt sig att ens son ska gifta sig och bilda familj." Det går ju uppenbarligen inte att göra som gay.. Pricken över i var när tjejen som fick sista ordet i debatten sa "Varför pratar vi så mycket om heteronormativitet, jag tror inte det finns någon heteronormativitet. Och om det finns, är det så fel? De flesta är heterosexuella, det är ju biologiskt." Ibland känns det som om vi inte har kommit någonstans.  Men det är rätt intressant att lyssna på en diskussion om homosexuella när de flesta runt omkring en inte vet att man är flata. Även de som förde homosarnas talan pratade hela tiden om "vi som heterosexuella" och "de som homosexuella". För det är ju alltid som andra som är gay, inte vi.

/A

2 kommentarer:

  1. Sånt där tycker jag är så väldigt tråkigt. Konceptet med "familj" definieras alltid utefter heteronormativ tvåsamhet, och allt annat är "alternativ". Som du säger, de diskuterar det som "vi heterosexuella" och "dom homosexuella".

    Konceptet med familj måste definieras om från den klassiska uppfattningen kring kärnfamiljen. Vi måste komma bort från uppfattningen att en familj är en man, en kvinna och två barn av vardera kön, och att enbart heterosexuella kan ha en familj.

    Men det är svårt för de flesta att se bortom sin egen händelsehorisont. För de flesta är allt som inte är heteronormativ tvåsamhet nåt som är "alternativt".

    SvaraRadera
  2. Det är så dumt det där. nu för tiden kan man ju liksom bilda familj och gifta sej som gay. min mamma har aldrig sörjt att jag är det, och det ska man väl inte göra, så länge barnet mår bra spelar ju inte en simpel grej som läggning någon roll. min mamma behandlar mej likadant som hon skulle behandla mej om jag levde i ett heterosexuellt förhållande, pratar om att hon vill ha fler barnbarn snart(min syster har två barn snart)hon säger ibland att hon rent utav är lite avundsjuk på mej och min flickväns förhållande, för att vi är så nära varandra fortfarande trots att vi har varit tillsammans ganska länge. många andra heterosexuella har också sagt så.

    SvaraRadera