A:
Vi har varit dåliga på det här. Ett ögonblick. Kanske alldeles för en stund sedan. Y och jag låg och kramades i soffan. Jag pussade massor på henne och plötsligt gjorde hon en konstig pip jag aldrig hört för. Hon är så fin när hon ler och skrattar med hela ansiktet. Det är sådana ögonblick som gör att man blir lite extra kär.
Y:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar